Jag är inte vidare insatt i finansvärldens djupare hemligheter och envisas med att undra hur det egentligen är möjligt att vi drabbas av konjunkturer och finanskriser när ekonomin faktiskt är styrd av människor och därför borde vara möjlig att kontrollera. Jag vet att människor inte samarbetar men sånt som ingen vill ha - till exempel en depression - borde inte hända.
Jag har hittills trott att det berodde på att enstaka människor gör sånt som kortsiktigt verkar bra för dem (och kanske är det också), men när en hel hög människor begår de här handlingarna så blir resultatet ett som ingen vill ha. Spelteori in action, på samma sätt som att ingen egentligen vill att Barcelonas strand ska vara full av påstridiga försäljare men för var och en av dem är det bättre att vara där och sälja än att låta bli.
Till exempel skulle - under denna teori - den senaste och pågående finanskrisen bland annat ha berott på att amerikanska bankmän pressades att göra affärsavslut på huslån, så de klämde iväg en massa lån som låntagarna sedermera inte hade råd med, men bankmännen hade tyckt att det vore mycket fetare om de faktiskt hade kunnat betala i ungefär resten av sina liv. Resultatet blir en finanskris som ingen ville ha.
Men så såg jag Inside Job i går, och plötsligt är jag inte lika säker längre. Jag har aldrig hållit inne med mitt förakt för konspirationsteoretiker, men se på fan om det inte verkar som om det finns finansfolk högt uppe i toppen som gärna manipulerar händelser på den nivån och kanske rentav gör vad de kan för att utlösa finanskriser för att tjäna pengar.
När en kris eller börskrasch sker uttrycks det ofta i termer av hur mycket pengar som förlorats. "Den amerikanska ekonomin förlorade 180 miljarder dollar" och så vidare. Det vi ska komma ihåg är att det alltid är någon som drar in pengar också. Börsen kan naturligtvis minska i totalt värde, men det mesta gör inte det. Om någon har förlorat pengar så har någon annan tjänat. Kanske hade han bara tur. Kanske såg han eländet komma och kunde manövrera sig i position inför det. Och kanske orsakade han eländet själv, han och andra som han.
När de isländska bankerna kraschade slutade det med brottsundersökningar mot flera av toppfigurerna. De är säkert skyldiga; alla avregleringar i världen räcker inte till när det finns oändligt med pengar att tjäna. Men de blev inte åtalade för att de var skyldiga, utan för att de misslyckades. Om bankerna hade fortsatt snurra och växa och dra in flis så hade direktörerna ätit lite mer gåslever och avslutat med att nöjt klappa sig på magarna. Som det blev så kom det en krasch, och nu kanske de ligger risigt till.
Man kan ju inte undgå att undra hur många toppar det finns som också begår säckvis med brott men klarar av det. De spränger inga ekonomier, deras företag går vidare, och in på kontona flödar tillräckligt med pengar för att köpa Yttre Hebriderna. Vissa av dem kommer kanske undan med det för att det aldrig är de som sitter i saxen när det rasar, eftersom det är de som bestämmer när, var och hur det rasar.
1 kommentar:
Alltså det är väl så också att det blir lite diffust med definitionerna för att "konspirationsteori" är så laddat med "fel". Alltså att om nån faktiskt motbevisade månlandningen imorgon så hade det ju inte varit en konspirationsteori längre, då hade det varit ett historiskt faktum.
Men det är ju såklart så att folk tjänar pengar på att fatta vissa beslut och inte berätta för folk om besluten och allmänheten har bara konsekvenserna att utgå från när man ska tolka beslutsprocessen som ledde fram till konsekvenserna och där bildas ju en massa konspirationer. Finns nog ingen konkret poäng här mer än typ "bara för att det är en konspirationsteori måste det inte vara falskt"- jag tror att vi gått på månen, att osama var involverad i 911, att loch ness är helt fri från sjöodjur osv men jag vet att media inte alltid är att lita på och att tidningar osv har en agenda och att privata företag sponsrar amerikanska presidenter vilket jag då, konspirationsteoretiker som jag är, utgår från att de gör av en anledning.
Skicka en kommentar