Jakten på curlingmaken

Åsa Erlandson säger att hon aldrig sett till curlingmaken, familjefadern som sköter allt på samma sätt som den stereotypa familjemodern gör. Journalister har tydligen letat och inte hittat ett enda exemplar. Hon efterfrågar själv motexempel. Tyvärr är jag inte svaret på den önskan.

I båda mina samboförhållanden (alla tre om man räknar en platonisk rumskamratrelation) har jag varit den som hade mest koll, var mest ordningssam, plockade mest, helt enkelt fixade mest och tog mest ansvar. Det var nog mest för att jag litar mindre på alla utom mig själv än jag litar på mig själv, och det var aldrig hundra procent. Så jag har jobbat mest men jag har aldrig varit curlingmaken, jag heller.

Det är möjligt att han inte finns, men då är den här världen bra mycket mindre mångsidig än jag trodde. Om han inte finns så är det inte för att vi män är inkapabla utan för att situationen aldrig uppkommer. Det räcker inte att vara ett ansvarsfullt skräpofobt kontrollfreak; man måste dessutom vara parad med någon som inte har något emot att släppa allt och räkna med att den andre plockar upp det. Jag tror det finns färre sådana kvinnor än det finns sådana män.

Orsaken? Ingen aning. Jag läste ett citat från ett kvinnligt pokerproffs (kan naturligtvis inte hitta citatet nu, hjälp?) som sa att kvinnor generellt var sämre pokerspelare därför att de inte lika lätt kunde glömma att det var ungarnas collegeutbildning som låg i potten och därför var försiktigare än de borde vara, medan män bara såg keramikplattor och därmed kunde spela precis som de borde. Det kanske är samma sak här. Något gör det svårare för kvinnor att släppa loss.

Vilket inte är en dålig egenskap. Jag tänker aldrig bilda familj med någon som planerar - eller ens är okej med - att jag ska sköta om den ensam. Visst vill jag bli litad på, men inte så fullständigt att det är mitt fel varenda gång en lapp från skolan inte är påskriven. Nån form av partnerskap pratar vi trots allt om.

Så det kanske är där det ligger. Kvinnor accepterar detta medan män inte gör det. Jag hoppas att ingen skulle acceptera det från mig; om jag ser ut som om jag levt ensam så här länge utan att kunna tvätta så måste jag verkligen jobba på min look.