Som ni förmodligen hört
- många många gånger de senaste dagarna - får
skräckfilmsförsäljaren Roland Hånell inte vara bankkund eftersom
bankerna har problem med hans sortiment, och han tvingas därför
lägga ner verksamheten. Den sedvanliga slacktiviststormen fyller
bankernas Facebooksidor och Twitterflöden, för det är där saker
händer numera. Det är för jävligt att bankerna censurerar
kulturen, bankerna ska inte bestämma vad vi ska se för film, och så
vidare.
Det håller jag förstås
med om. Det här är i praktiken censur utförd av kommersiella
företag, och det är definitivt för jävligt. Jag tycker inte att
banker borde få lov att neka någon betaltjänster av annan
anledning än brottslighet eller misskötsel.
Men det tyckte jag även
när SEB nekade Sverigedemokraterna konto. Jag tycker faktiskt det är
betydligt allvarligare när det gäller ett politiskt parti och saken
gäller dess åsikter och partiprogram, när en bank blandar sig i
den demokratiska processen. Ändå minns jag ingen storm den gången,
och jag tror inte att det bara var för att det 2005 varken fanns
Facebook eller Twitter.
Det var förstås för
att vi inte tycker om Sverigedemokraterna, men vi tycker - mer eller
mindre reflexmässigt - att ingen auktoritet ska blanda sig i vilka
filmer vi ser. Så länge de inte råkar vara pronazistiska eller
rekryteringsfilmer från NAMBLA. Om det var sånt Roland Hånell
sålde tror jag inte vi skulle se särskilt mycket tjafsande om
yttrandefrihet och tryckfrihet och censur och åsiktsförtryck.
Och det hade kunnat vara
okej. Alfons, 23, kanske tycker att bankerna ska agera utifrån
Alfons egna personliga preferenser och åsikter. Att de ska neka
människor han tycker illa om men släppa in människor han gillar.
Fint, fritt land och allt. Men då ska han inte påstå att han är
något slags frihetens förkämpe och censurens outtröttlige
motståndare. Det visar man genom att stå upp och kämpa när det är
ens fiender som är offren.
Jag skulle vilja se den
här stormen när Nazistiska Pedofilsällskapet Kvinnohatarna inte
får vara bankkunder. Det är då jag skulle vilja se alla de här
korsriddarna skriva sig svettiga om hur bankerna inte ska censurera
eller blanda sig i politiken eller ha några åsikter om sina kunder
alls bortom huruvida de kan betala sina räkningar. Det kommer
förstås aldrig att hända. Snarare kommer de den dagen att hylla
bankerna för deras civilkurage och rättrådiga moraliska kompass,
och jag kommer att hyckelkräkas igen.
