Även om jag ofta och gärna hackar på det svenska klimatet - mest för att jag knappt har något annat negativt att säga om det här stället - så kan inte ens jag klaga på en sån sommar som vi just nu håller på att avnjuta. Jag har precis knarkat sol i några timmar och tänker verkligen inte invända mot att jag har den möjligheten.
Däremot vill jag minnas att det, när jag var barn, fanns fyra årstider. De två vi fortfarande har, plus vår och höst. De var liksom buffertar mellan vintern och sommaren, tider på året när det varken var särskilt varmt eller särskilt kallt. Det blev långsamt varmare på våren och långsamt kallare på hösten.
Man tog först av jackan och sen den långärmade tröjan och sen blev det sommar. På hösten blev det först lite väl svalt för bara t-shirt och sen fick tröjan åka på och sen började det bli dags att pälsa på sig en smula.
Nu går det direkt från att gå omkring innesluten i en vinterrustning i Spetsnaz-klass till att stappla runt i shorts och sandaler, leta skugga och hallucinera oaser, och sen hinner man knappt sluta svettas förrän isstormarna gör klart vilken breddgrad man har slagit sig ner på.
Är det här verkligen som jag inbillar mig? Om inte, vad för jävelskap är det vi har gjort som har orsakat det? Vi har alla hört talas om klimatförändringar, men försvunna årstider har jag aldrig hört en hypotes om.
4 kommentarer:
Det var bättre förr?
Jag chansar på selektivt minne.
Ja, allvar. Den sommaren jag lärde mig simma var det max 15 grader på dagarna.
Jag har tänkt på samma sak Patrik, du är inte ensam!
Jag hade någon teori för mig själv om att man upplevde vädret mer förr. När jag gick i grundskolan var jag helt enkelt utomhus mycket, mycket mer. Nu för tiden har jag ingen lärarinna som tvingar ut mig på skolgården för att spela bandy tre gånger om dagen. Därför märker jag mindre av det vädret vi har - förrän det blir extremt. Resultatet är att de icke-extrema årstiderna som fanns när vi var små bara svischar onomatopoetiskt förbi.
Kan inte se att det skulle vara det för mig. Jag springer en hög mil i veckan och transporterar mig så gott som uteslutande med apostlahästarna. Jag känner årstiderna i alla deras intima detaljer.
Skicka en kommentar