Vecka 6 har "första gången" som tema. Jag brukar inte fläka ut mitt privatliv så jag nöjer mig med att sätta några hållpunkter - första pussen lågstadiet, första kyssen nian, första sexet andra ring, och jag minns alla tre händelserna enormt väl - och gå vidare. Det första jag tänkte när jag såg ämnet var hur sjukt viktigt det här med första gången och oskulden var när det var aktuellt, och hur totalt oviktigt det är nu.
Min första gång var inget vidare. Det gäller väl de flesta men min var nog något värre; utan att gå in på detaljer så var vi unga, oerfarna och nervösa som fan. Då kändes det som hela världen. Med allt sex jag har haft sen dess så känns det inte fullt lika viktigt längre och jag tror inte det finns någon som tjugo år senare går runt och grämer sig över att första gången blev dålig... om det inte var något riktigt jävligt med våld och övergrepp.
Men då var vi tonåringar och definitionen av "oskuld" debatterades som den fria viljan på ett ekumeniskt reformationskoncilium. Vem hade gjort det? Vem hade inte gjort det? Vad exakt räknades som "det"? Man kunde ha gjort en massa saker, men var man oskuld eller inte? Det var den springande punkten och den första gången var gränsen. Så det var lite knäckande att det blev som det blev.
De (få) första gånger jag haft med nya partners sen dess har inte heller varit något att skriva hem till mamma om. Ungdomen och erfarenheten minskar, nervositeten kvarstår. Det har inte känts lika illa som allra första gången för den skulle ju vara magisk och romantisk och speciell och ett minne för livet, men det har varit ganska eländigt.
Det borde det förstås inte vara, men det behövdes en vis kvinna för att få mig att fatta det. Som hon uttryckte det: "det här är inte sista gången vi har sex". Och det var det ju inte, och då kändes det genast bättre. Det spelar ingen roll vad som hände då, det här är bara början.
Jag önskar att jag hade fattat det den där allra första gången, att det var just första gången av tusentals. Då hade jag kanske kunnat slappna av mer, det hade kanske blivit bättre, och framför allt hade det inte gjort så mycket att det blev dåligt. Det behöver inte vara magiskt, för magin kommer. Det blir bättre, och första gången bleknar till ett minne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar