Jag snubblade över en artikel som ondgör sig över att den amerikanska genomsnittstonåringen smsar tretusen gånger i månaden. Artikeln är från februari förra året så den siffran har säkert gått upp en del men det förändrar ju inte poängen.
Jag är en lika spontankonservativ gnällare över dagens ungdom som nån annan och har varit legitimerad gubbe sen innan jag blev tonåring, men något jag aldrig har förstått är varför textkommunikation skulle vara sämre än någon annan sort. Som miffo tycker jag tvärtom att det är en saftig fördel att i lugn och ro kunna formulera mig och titta på vad jag skrivit innan jag skickar iväg det för konsumtion, med med tanke på kommentarfältens kvalitet är det väl rätt få som använder sig av den möjligheten.
Om tonåringarna skickar fyrtiotusen ord sms i månaden så är det inte fyrtiotusen ord dumheter som de annars inte hade sagt eller tänkt, och det är inte fyrtiotusen dummare ord som de annars inte hade sagt eller tänkt. Det är bara ord, vilka som helst, som de annars hade sagt eller inte kommunicerat alls. De blir inte dummare för att det de säger förs fram i text via mobiltelefoner. Det är inte de djävulska sms-apparaterna som stoppar dem från att debattera Wittgensteins traktat.
Jag är övertygad om att en stor andel av alla sms innehåller meningslösheter. Jag är inte alls övertygad om att tonåringars sms innehåller mer meningslösheter än tonåringars samtal. De avhandlar säkert relationer och känslor, precis som min generation gjorde via telefonen. Ungdomar pratar om det som är viktigt för dem oavsett hur de pratar om det. Det är kommunikation, varken mer eller mindre.
Och om det är kommunikation som inte annars hade skett kan det omöjligt vara dåligt. Visst, sms-språket är en styggelse som får det att vända sig i min språkkonservativa mage, men det är inte som om tonåringarna annars hade formulerat långa epistlar på felfri boksvenska.
Sms-hatet är bara ett av de senaste uttrycken av den gamla naturlagen att allt som finns i världen när man föds är normalt, allt som tillkommer innan man fyller trettio är coolt och man kan troligen göra sig en förmögenhet på det, och allt som tillkommer efter att man fyllt trettio är ett tecken på världens nära förestående undergång. Det har inte varit sant hittills. Mänskligheten kommer att ta sig igenom det här också. Och bli bättre.
Faktum är att sms är en av den nya världens frukter som jag tycker bäst om. Det har faktiskt förändrat hur jag kommunicerar. Sms är helt enkelt ett oslagbart sätt att säga saker som "vi ses där klockan fyra", "vi har precis kommit fram till hotellet, allt är bra, ses om två veckor" eller "jag såg en söt anka".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar