torsdag 2 september 2010

Barnfilmens guldålder


I kväll såg jag Toy Story 3, huvudsakligen för att två vänner skulle gå och frågade om jag ville följa med och det kändes festligare än att göra ingenting. Jag hade inte tänkt se Toy Story 3 och verkligen inte på bio. Det var en enormt positiv överraskning och jag tillbringade tiden i biosalongen med att bli sjukt underhållen och imponerad av den nästan bisarra skicklighetsnivån. Det är riktigt smarta, kreativa, bildade människor som kan skapa en sån film.

Det är en barnfilm, visst. Men vi var tre 25+-åringar som var rörande överens om att det var en fantastisk film. Det var motiv och referenser och temata som är lika vuxna som i vilken annan film som helst. Jag slås återigen av hur de bästa barnfilmerna innehåller obegränsade mängder föräldrabonus. Barnfilm är ingenting man lider sig igenom för ungarnas skull. Inte nu längre.

Det jag undrar är om det någonsin var det. Jag försöker minnas vad det var jag såg när jag var 5-10 år. Jag kan inte föreställa mig att jag hade fattat hälften av Toy Story 3 (eller Lilo&Stitch, eller Up, eller The Hunchback of Notre Dame) när jag var i den åldern. Jag hade älskat dem ändå för det var färgglatt och rörde sig och det hände spännande saker, men hur mycket mer får inte de vuxna ut av dem? Var det vi såg verkligen så här sjukt smart?

Jag tror inte det. Jag såg om The Black Cauldron för nåt år sen efter att inte ha sett den sen jag såg den på bio vilket måste ha varit i mitten på åttiotalet, och emedan jag inte precis blev uttråkad så satt jag inte heller fascinerad som i biosalongen i kväll. Visst fanns det mörka drag där också, men jag nickade aldrig igenkännande. Jag skrattade aldrig åt en ivägslängd referens. Det fanns ingen gay-Ken.

Det hela får mig att vilja gå tillbaka och se om precis allt jag diggade när jag var under tio och se vad som egentligen finns där. Det kommer alltid att färgas av nostalgins kontaktlinser (det finns naturligtvis en bit inom mig som vet att Star Wars-trilogin inte är filmkonstens främsta bragd, men fuck den biten för jag kommer alltid att älska de filmerna sönder och samman) men jag bör väl kunna rikta nån form av vuxen blick mot dem också. Fanns alla de här referenserna där också och jag bara missade dem? Lite av en upptäcktsfärd.

Inga kommentarer: