Ibland blir det för mycket allvar, särskilt så här i valtider när människor utförsäkras, Sverigedemokrater vinner terräng och pizzabagare... ja, jag vet inte riktigt vad man ska kalla det. Då är det ibland dags att komma ihåg att det även finns små oförargligheter som är lika harmlösa som en igelkott drabbad av mjuktagg.
En av dem är en nyligen avslutad omröstning om filmälskares drömregering. Tyvärr vet jag inte vilka de icke-valda kandidaterna var, men eftersom jag gillar både politik och film och verkligen inte har något bättre för mig så kommer här mina åsikter om slutresultatet.
Statsminister: Gandalf. Här har jag verkligen ingenting att klaga på. Killen tillbringade närmare tusen år med att planera Midgårds öde och även om en och annan av hans planer stötte på patrull så avgick han med en hyggligt villkorslös seger i slutändan. Övermänskligt vis, nästan patologiskt förutseende och han vurmar för samhällets minsta. Det enda trista är väl att han röker på, men förhoppningsvis kan han trolla gräset ur hjärnan när det är dags att ta ett beslut.
Försvarsminister: John Rambo. Ja, eller kanske inte. En gravt PTSD-drabbad våldsbrottsling är inte helt optimal som dirigent av det svenska försvaret, vars relevans för övrigt ligger i klass med Lesothos rymdprogram. Här bör vi i stället ha någon med organisatoriska färdigheter och en förmåga att ta även de minsta uppdrag på enormt allvar. Vad sägs om Pulp Fictions The Wolf? Krigen skulle avlöpa effektivt och problemfritt och efteråt skulle länderna vara snygga och rena utan en avslöjande blodfläck någonstans.
Socialminister: Willy Wonka. En excentrisk godisfabrikör med extremt tvivelaktig bakgrund vad gäller säkerhetsföreskrifterna på hans anläggning, för att inte tala om den väldigt troliga svartarbetesskandal som skulle brisera kort efter valet. Här sätter vi i stället Mary Poppins. Perfekt på alla vis och försedd med magiska krafter vilket är vad det här departementet behöver.
Finansminister: Robin Hood. Är det bara jag eller finns det ett lätt vänsterstråk i det här valet? Emedan jag förstår lockelsen i att ha någon med Locksleys ekonomiska filosofi i finansministerposition så får man hoppas att han har väldigt bra rådgivare. Han kan inte bara hojta "ta från de rika, ge till de fattiga" och hoppas på det bästa.
Justitieminister: Lisbeth Salander. Åh Gud nej. Dildos i röven och tasers i skrevet, hur underhållande det än må vara på film, är inte en god grund för ett rättssamhälle. På den här stolen måste det sitta någon med erfarenhet av juridik, som inte tycker det är tråkigt med några ton pappersarbete och som har sympati för den lilla människan, med andra ord Andy Dufresne från The Shawshank Redemption. Jag kan tänka mig att ha överseende med hans brottsregister för den här sakens skull.
Skolminister: Dumbledore. Hade varit ett klockrent val om det inte vore för hans tendens att ljuga, betrakta regler som hinder att ta sig förbi, attrahera mordiska konspirationer och dö vid olämpliga tillfällen.
Jämställdhetsminister: Pippi Långstrump. En hyperaktiv unge som löser problem genom att vara starkast i stan. Nej, det är i stället här vi ska ha fröken Salander. All diskriminering skulle vara utrotad inom ett dygn och resten av mandatperioden kunde hon tillbringa med att sätta dit barnporrsurfare.
Migrationsminister: Agent J. Jobbet vore rena semestern för honom, men han måste omskolas till att vara något mindre hemlighetsfull och kanske använda strålvapen lite mindre ofta.
Miljöminister: Ronja Rövardotter. Att älska skogar och älvar kanske räcker för att rädda dem, men om inte så kan vi alltid sätta Watership Downs Fiver här. En vildkanin med förmåga att se in i framtiden, en bättre symbol än så kan vi inte hitta för vårt ansvar för världen som de framtida generationerna ska leva i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar