tisdag 31 januari 2012

Högerdumhet


Alltså, det är inte som om jag vill vara så dryg som jag ofta låter. Jag finner bara att det är det rimligaste sättet att reagera på en värld som vår och den tänker tydligen aldrig sluta ge mig anledning att fortsätta. Nu senast har psykologen Gordon Hudson funnit kopplingar mellan låg IQ, konservatism, och fördomar. Visst, det är medelvärden och det finns extremer överallt och det är inte som om man aldrig träffat en korkad kommunist eller en klipsk fascist, men kopplingen är där och jag vet inte vem som är förvånad.

Fenomenet hör ihop med att politiker med döttrar blir mer vänster. Hur mycket det än pratas om elfenbenstornssocialister så är det högerideologin som bygger på ett slags abstrakt principiell grund; det finns godtyckliga värden som man bara bestämt sig för och de ska vid Gud upprätthållas oavsett vad verkligheten har att säga om det. Tills man stöter på verkligheten, förstås, då blir det plötsligt annorlunda.

Att fördomar och dumhet är korrelerade var kanske uppenbart. En klenare hjärna väljer naturligtvis den lättare utvägen att bedöma människor utifrån svepande kategorier hellre än att bedöma dem var för sig. Den något större överraskningen är korrelationen med högerideologi, men det rör sig om samma sak: det är lättare att välja en princip som låter bra när den reducerats till soundbite och sen hålla fast vid den tills fingrarna ramlar av.

För att förekomma "du har fördomar mot högerfolk!"-kommentarerna: tja, det har jag ju, men de bygger i alla fall på deras åsikter och värderingar, och inte på hur de ser ut eller vem de ligger med. Dessutom vill jag tillägga att jag har fördomar mot vänsterfolk också - jag är en equal opportunity haterator - då varenda förvuxet vänsterkid man träffar glatt bidragsfuskar, jobbar svart och plankar i kollektivtrafiken, beteenden som är mycket svåra att förena med vänsterns tankar om samarbete och gemensam reglering. För att inte tala om att de blir höger så fort de får pengar.

Det låter som om jag har kommit fram till att det är människor det är fel på snarare än människor av viss ideologi. Jag står ändå hellre tillsammans med vänsterfolket och hojtar om det jag tror på och som är bra i verkligheten, än det som hojtas för att det ska vara så och så är det inte mer med det, basta.

3 kommentarer:

Beard-combover! sa...

Enkelt och klart i all sin glans. Du borde ju få skriva för någon tidning snart tycker man.

Thomas sa...

Det var en förvånansvärt snäv definition av "vänster" du använde, eller så förekommer det någon begreppsförvirring.

Jag tänker såhär- det finns en miljon olika åsikter som har en tendens att rubriceras som vänster men mer generellt handlar det ju om reformister och revolutionärer och de beteenden du(som jag förmodar befinner dig i reformistlägret efter det här inlägget) ser ner på är ju inte o-vänster bara för att de använder en mer klassisk Marxistisk analys(att kapitalismens problem inte kan lösas genom kapitalism utan måste ha sin grund i klasskamp).

Specifikt tycker jag att exemplet med att planka i kollektivtrafiken är konstigt i dagens sverige(eller i alla fall malmö) där kollektivtrafiken ändå sålts ut till privata intressenter vars enda intresse är att gå med vinst. Att planka på bussar och tåg i skåne är inget som drabbar någon annan än veolias aktieägare eller vem det nu är som har kontraktet just nu.

Någonstans måste ju bytesvärdet få ifrågasättas i praktiken, eller?

Patrik sa...

Jag kanske borde skriva ett inlägg om det där men om jag ska maximalt reducera vad jag menar med höger och vänster så blir det:

Vänster: vi samarbetar.
Höger: vi tävlar.