Den som tiger samtycker

Captain Awkward har skrivit en väldigt bra text om creepy dudes och rape culture som typ alla borde läsa. Just den grejen har aldrig hänt mig eller i mitt gäng - vad jag märkt - vilket gör att jag alltid blir frustrerad när en viss sorts feminister vill lägga kollektiv skuld på män eftersom vi inte säger ifrån när våra kompisar drar sexistvitsar, tafsar, pratar våldtäkt och så vidare. Om våra kompisar inte gör det eftersom vi inte hänger med såna killar så är det inte mycket vi kan göra. De hänger allt som oftast med varandra och jag har inget större intresse av att hänga med dem.

Något relaterat har jag däremot varit med om. Jag befann mig på roadtrip med en kompis - vi kan kalla honom Kent eftersom han verkligen inte heter så - och två andra när Kent berättade om hur orättvist behandlad hans farbror hade blivit. Utan att gå in på detaljer så hade farbrodern misshandlat sin dotter eftersom hon hade en pojkvän han inte gillade och när hans fru försökte försvara henne fick hon samma behandling. Det blev polisanmälan och separation och nu bodde farbrodern hos sin bror, Kents far.

Detta var enligt Kent överjävligt; farbrodern hade faktiskt aldrig slagit någon av dem förut. Han sa det som om det vore en duktig merit medan jag tyckte att det var mer att betrakta som normalfallet. När det väl blev tydligt att historien var klar och Kent menade vad han sa, sa jag emot. Jag förklarade så lugnt och tydligt jag kunde att jag inte höll med ett enda jävla dugg, att farbrodern skulle ha allt han fick och att jag var glad att frun och dottern kommit undan från honom. Kent gapade förvånat.

Det var här jag hoppades att de två andra skulle glida in och hålla med. Jag förstår att det kan vara svårt att säga sånt till en kompis och därför bröt jag tystnaden själv för att göra det lättare. Men de sa inte ett ord. Så fort Kent var utom hörhåll försäkrade de mig att de naturligtvis höll med mig, men nu skulle de tillbringa fyra timmar i en bil med Kent och ville inte göra det awkward. Jag köpte inte förklaringen men de sa bara att det var mer värt för dem att inte sabba roadtrippen.

Men det handlar om mer än så. Till att börja med sabbades inte roadtrippen ens; Kent kastade inte ut mig ur bilen och vi pratade om annat resten av vägen. De kunde ha backat upp mig och resan hade fortsatt som vanligt. Men framför allt så hade deras medhåll gjort att Kent hade fattat att det han sa faktiskt inte var okej. Nu tänkte han förmodligen att "den där Patrik är en konstig typ som inte tycker man får spöa upp sin dotter när hon väljer fel kille, men det visste vi ju sen innan att han är lite udda". Vi kunde markerat tillsammans, och det gjorde vi inte. För att slippa lite awkwardness.

Vi har pratat om det sen dess, de här andra två och jag, och saken är utagerad. Men det som hände här är att jag gjorde det rätta och mina boys hade inte min rygg. Det innebär att om det nånsin dyker upp en creepy dude i vår krets så kommer ingenting att hända, inte ens om jag säger nåt. Det innebär att jag kan vara vår creepy dude och inte ens veta om det. Det känns inte okej ett jävla dugg.