Inkludera, inte exkludera

Stockholm Pride har precis gått av stapeln och därför har det också varit veckans ämne på vecka 6. Jag ser på det ungefär som på gayikoner; som något som har behövts och fortfarande behövs, men det är fan så trist att det är så. Kampen är vunnen när Pride inte längre finns eftersom behovet är borta, när konceptet gay pride är onödigt eftersom gay shame har försvunnit. Det är väl inget vi kommer att få se i vår livstid men det måste vara det vi i slutändan siktar på.

Men det finns förstås människor som inte håller med och i stället ser det som sin uppgift att göra Pride och HBTQ-världen till något uteslutande och specifikt i stället för inklusivt och allmänt. Människor som nätverket Ofog (och redan namnvalet får larmklockorna att ringa) som bland annat tillbringade förra Stockholm Pride med att trakassera en paraddeltagare. Varför? Han är militär.

Här är alltså någon från den militära världen, där garderobsfaktorn måste vara väldigt hög, och som kommit ut och stolt över sig själv går i Prideparaden. Som visar att man kan vara soldat och bög samtidigt. Som utmanar stereotyper i stället för att bekräfta dem. Därför ska han mobbas. Jag ser inte distinktionen mellan Ofogs aktion och gaybashing.

De försvarar sig med att Pride är politiskt. Det håller jag med om. Gayrättigheter är en politisk fråga, och jag är inte helt okej med att poliser och militärer går i paraden i uniform, för då kan jag inte se hur vi kan hindra dem från att göra samma sak vid andra politiska aktiviteter, och jag vill verkligen inte se ett gäng uniformerade soldater i nästa nazistmarsch.

Det Ofog gör är att driva politiken långt bortom det Pride faktiskt handlar om. I deras värld är Pride något vänsterradikalt, antimilitärt, antipolisiärt, något som ingår i deras egen snäva världsbild och inte får existera utanför den. "Att jobba mot militarism och för hbtq-rättigheter är sammankopplat", säger de, och visst finns det en överlappning bland folk som gör det ena och det andra, men de existerar oproblematiskt utan varandra.

Man måste inte vara vänsterradikal för att man är bög, inte heller för att man är bögaktivist. Det är fullt möjligt att passa in gayrättigheter i sin högerpolitik, det har bara oftast inte sett ut så historiskt. Det finns gott om människor som gör det. Ska vi då utesluta dem och kämpa för att göra gayfrågan till något litet och specifikt, uttryckt i den politiska kanten, eller ska vi försöka lösa det här problemet en gång för alla och göra hbt-människor till självklara medlemmar av samhället?

Ofog väljer det förra och hävdar att det beror på att Försvarsmaktens deltagande hindrar andra från att delta, nämligen människor som flytt militärdiktaturer och därför inte klarar av att befinna sig på ungefär samma plats som militärer. Om de människorna finns - vilket jag tror på så fort jag hör ifrån dem i stället för deras självutnämnda förkämpar - så undrar jag hur vi bäst kan hjälpa dem. Är det genom att trakassera bort andra? Jag tror inte det.

När Ofog tvingar in sin smala politiska agenda i Pride så utesluter de många av dem vi behöver för att ha en chans att vinna kampen. Jag vill inte ha schemat dikterat av människor som låter som parodier på feminister ur Pär Ströms mardrömmar:

Militarism, som är den ideologi som försvarsmakten baserar sin verksamhet på, bygger på föreställningar om maskulinitet som kraftfull och aggressiv och femininitet som ödmjuk och passiv vilket reproducerar rådande normer om kön som försvårar för hbtq-personer att leva öppna och fria liv.

Läs det där och säg sen att ett "missiler är onda eftersom de är penisformade" inte hade passat in. Det är inte så här vi kommer nånvart.

Jag vill ha med poliser och militärer i Pride. Jag vill ha med politiker, företagsledare, ziljonärer och utfattiga, taxichaufförer och IT-konsulter, industridesigners och arbetslösa, fribrottare och luftgitarrister, vita och svarta och gula och röda och bruna. För helt oavsett vilka vi är och hur vi vill att samhället ska fungera så borde vi kunna enas om att det i alla fall inte ska spela någon roll vem man råkar bli förälskad i.