Jag har tidigare pratat
om den tydligen allmänmänskliga impulsen att betrakta sig själv som förföljd och förtryckt. Människor verkar ha en grundläggande förkärlek för att betrakta sig som utsatta för angrepp och dunkla planer och i bortre ändan har vi gangstalking, där oskyldiga människor utsätts för precis ingenting och tolkar det som en ondskefull konspiration riktad mot dem, personligen.
För det mesta handlar det i alla fall
om hyggligt stora skeenden; i det inlägget använde jag ett par
människor som ansåg sin åsiktsfrihet kränkt och när jag ser det här fenomenet brukar det gälla just sådant. Politiskt förtryck,
förföljelse, mobbning på samhällelig skala, oavsett hur friska
och krya de förmenta offren är.
Men samma sak händer på
de lägsta nivåer, och det som nu aktualiserade det för mig är ett
publicerat läsarbrev till löparbloggande Petra Månström.
Brevskrivaren Maria saknar damlöparkläder i större storlekar. Det
är förstås drygt om man är en damlöpare av större storlek. Jag
blir själv sned när jag inte hittar kläder (allvarligt talat, jag
gick ner nånstans mellan femton och tjugo kilo och alla byxor är
fortfarande för långa; vad är det för hässjestänger som kläder
designas för egentligen?).
Men vem är det hon är
arg på? Hon verkar angripa universum i stort och avslutar med att de
som är storvuxna inte får ta plats i löparnas värld. Får - för
vem? Vem är det som hindrar dem? Hon ifrågasätter hur man tänker
när man säljer toppar i storlek 52 men ingenting annat i den
storleken, för man kan ju inte vara naken i övrigt. Men det är
ingen som tänker på det över huvud taget, för affärer fungerar
inte så att någon sitter och kontrollerar att det finns kompletta
garderober i alla storlekar och att man kan klä sig från noll till
hundra på ett ställe. Det är ingen som sammanställt en komplett
logik och kommit fram till att ensamma toppar i storlek 52 är totalt
rimligt.
Jag vet inte varför
damlöparkläder i större storlekar är sällsynta. Kanske tror
bossarna att det inte finns någon marknad för det. Kanske har de
provat - de kanske köpte in de där Adidaskläderna Maria nämner -
och det fanns ingen marknad, eller i alla fall inte en tillräckligt
stor. Kanske fanns det bara små storlekar att få tag på när de
började sälja och de har inte fått för sig att ändra sortimentet
sen dess. Det kan vara något av det eller något annat, jag vet inte.
Men jag är helt säker
på att det inte är för att det sitter ett gäng onda
klädföretagschefer nånstans och kommer överens om att de inte ska
sälja damlöparkläder i större storlekar, för att jävlas med
större damer. De sitter inte och skrockar åt att kvinnliga löpare
måste bära fula manskläder som inte passar. De försöker inte
utesluta någon från löpning och verkligen inte från att köpa
deras kläder.
Jag tror inte att Maria
heller tror att det är så, men om hon inte gör det förstår jag
inte varför hon skrivit som hon skrivit. Hon verkar arg på någon
som orsakat detta, någon som ger henne de här känslorna av
uteslutning. Vem?
Det är den biten jag
tycker är så konstig. Jag har själv nyligen och högljutt surat över att min nya löparklocka inte har taktlarm, men aldrig föll
det mig in att någon skulle ha tagit bort funktionen för att göra
mig förbannad och sabba min träning. I stället funderade jag över
varför den kunde ha tagits bort, frågade mina läsare och skrev
till Garmin (utan större hopp, men värt ett försök). Det finns
säkert en anledning, även om den är dum.
Om jag vore Maria skulle
jag se till att köpa de där stora Adidaskläderna om de alls går
att få tag på. Samla ihop fler som vill ha och beställ i mängd,
eller skriv till klädaffärerna och förklara att vi är X pers som
vill ha det här. Om affärerna tror att de kommer att göra pengar
på att sälja något, så kommer de att sälja just det. Det finns
ingen komplott för att rensa marknaden på stora damlöparkläder;
det finns bara inga nu. Allt är inte en konspiration. Faktum är att
knappt något är det.
2 kommentarer:
Asså. Nu har jag sett filmen. Så väldigt tragiskt...
LOL organized public stalking! Angående joggingkläder för storvuxna. Alltså är inte lite av poängen att de som är storvuxna är ju det just för att de inte joggar och dylikt? Efterfrågan på joggingkläder för storväxta är just av den anledningen väldigt liten.
Skicka en kommentar