Jag har tillbringat alldeles för mycket tid på diverse internetforum. Jag har med åldern insett att det är något man ska göra om, när och så länge som man tycker det är roligt, för det är något av det minst produktiva man kan göra.
Kalla mig gärna naiv, men jag trodde faktiskt att det var bättre i de fina salongerna. Sen skrev jag den förut nämnda repliken på SvD:s debattsida. I morse läste jag motrepliken, och det var som att vara tillbaka på de där internetforumen.
Allt de skriver har jag redan bemött i min första artikel, och de anklagar mig för att inte hålla mig till korrekta fakta. Det enda jag gjorde var att läsa forskningen som de själva hänvisade till, men det är jag som inte håller mig till korrekta fakta.
Det nya de tillför är att angripa mig personligen och dra in min ateism, som i sammanhanget är helt irrelevant och som jag därför inte nämnde i artikeln. De känner bara till den om de följde länken till min blogg, men det känns på nåt sätt osannolikt.
Där rök en illusion till. Jag har inte så många kvar att jag har råd att slänga bort dem.
3 kommentarer:
Claphaminstitutet. Alltså allvar. Smurfar.
Bara för att vi är troende och du är ateist gör det autimatiskt att vår tolkning är rätt och din är fel. Ju mer jag läser repliken och tänker på vad de egentligen skriver dyker sandlåde ramsor upp i huvudet. NEJ, DIN MAMMA!
vad jag letade efter, tack
Skicka en kommentar