Förvirring råder

Av någon anledning har jag de senaste dagarna haft sömnstörningar vars like jag inte har sett sen jag först började jobba natt för över fem år sen. Orsaken till att jag tidigt på morgonen skrev om Gone Baby Gone var att jag precis hade sett den, för film är ungefär det mest krävande jag orkar med när klockan närmar sig fyra och alla tänkbara rogivande scenarier redan uppspelats och förkastats av den här allt sämre fungerande hjärnan jag har att tampas med.

Orsaken till att jag berättar detta är att det förmodligen kommer att inverka menligt på bloggens nära förestående framtid. Det tog mig tre kvart att skriva det första stycket i det här inlägget. På det viset blir det inte mycket djupheter satta på pränt. Så det här är fair warning, helt enkelt. Förhoppningsvis får jag ordning på mig, men annars blir det torka ett tag.

Jag har dock fortfarande en känsla av ansvar för min trogna läsarkrets, så jag måste ju ge er något annat att läsa. Jag har tillbringat stora delar av de senaste nätterna med att arkivknarka Djur är söta och Duktiga och intelligenta Tanja Suhinina; jag vet inte hur duktig den sistnämnda är men hon är i alla fall jävligt intelligent och klättrar stadigt på listan över mina favoritmänniskor. Läs dem i stället, de är hur som helst bättre än min.

Jag skulle vilja skriva något om hur korkat detta är, men orkar inte. Annan gång.

Om någon har ett bra botemedel mot uppfuckad sömnrytm så hör av er. Under tiden vill jag tacka min joddlande älg, vars sällskap är det enda som hindrar mig från att börja hallucinera.