Vecka 6 pratar om stora gester och bombastisk romantik. Det är inte riktigt mitt område. Bortsett från någon enstaka ovanligt seriös present har jag varken utfört eller varit föremål för några enorma gester, och för att verkligen fastställa detta som veckans tråkigaste vecka 6-inlägg vill jag säga att jag är rätt nöjd med det. Jag är helt enkelt skeptisk till bombastisk romantik.
Till att börja med har jag lite svårt för saker som enligt universell överenskommelse är romantiska. Det är helt enkelt inte så coolt med blommor och choklad (nu råkar jag älska choklad men stör mig inte mitt i argumentationen) eller vad nu kvinna-till-man-motsvarigheten är (steak and a blowjob, troligen) utan det som får mitt hjärta att fladdra är när jag inser att "shit, den här människan lyssnar faktiskt på det jag säger! Och kommer ihåg det! Och använder det till att göra mig glad! Hon är troligen en optimerad kärleksrobot från framtiden!".
När Will Ferrell i Stranger Than Fiction har kärat ner sig i Maggie Gyllenhaals passionerade bagare kommer han till henne med ett par dussin olika sorters mjöl, hon frågar vad det är, och han svarar "flours. I brought you flours" (fungerar bättre i tal än i skrift). Det är jätteromantiskt, mycket mer romantiskt än aldrig så många faktiska blommor eller ett massivt offentligt frieri. Det senare skulle mest vara jobbigt. Jag firar inte ens min födelsedag så hur skulle jag palla att bli serenadad?
Men säg nu att min sötnos kom med en djupt personlig, genomtänkt gigantgest, helst inte alldeles för offentlig. Det vore förstås häftigt, men ändå inte lika häftigt som en lång rad små dagliga gester. Den stora engångsgesten må vara bombastisk och imponerande men inte lika meningsfull som de många små. Jag känner mig gammal och tråkig när jag säger det, men jag kommer hellre hem från en löprunda till någon som gör god frukost åt mig medan jag duschar än jag får tio smäktande ballader skrivna till min ära. Jag är hellre stillsamt lycklig varje dag i resten av mitt liv än himlastormande lycklig just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar