Halvsvält

Lite bakgrund för dem som inte känner mig och/eller huvudsakligen träffar mig när detta inte märks så mycket: jag är lite av ett hälsofreak. Jag var överviktig, gick ner i vikt, och blev beroende, så nu är det daglig träning och järnkoll på vad jag stoppar i mig. Metoden jag använde var den som fungerar (tyckte det var bäst så): mer motion, färre kalorier.

Detta har bland annat lett till att jag irriterar mig en hel del på den flod av trenddieter som aldrig tycks sina. Atkins och GI är väl de två mest poppis just nu, och de föranledde mig till att planera något som jag tänkte kalla för Stora Fettprojektet 2010, där jag skulle bevisa att det går alldeles utmärkt att bli tjock utan att äta kolhydrater, tvärtemot dessa dieters mer fanatiska förespråkare. Tyvärr var Stora Fettprojektet 2010 helt enkelt för äckligt för mig (seriöst, jag gillar både bacon och grädde, men att bara vräka i sig fett och ingenting annat hade blivit gammalt väldigt fort) och dessutom vill jag ju inte bli tjock.

Det viktiga att komma ihåg är att det som fungerar är att förbränna mer än man konsumerar. Alla metoder som påstår att de fungerar på något annat sätt är antingen lögn eller farliga, ofta båda. En av dessa lanserades av nåt slags fransman och går ut på att man varannan dag knappt äter nåt och varannan dag frossar i precis vad man vill. Teorin bakom är att metabolismen blir så knallad att den varken vet ut eller in, med resultatet att man går ner i vikt. Det finns även en vettigare variant av denna diet där man äter normalt varannan dag och svälter sig varannan dag, men hur den fungerar är ju inget större mysterium. Det blir färre kalorier och en svältdag kan man ta sig igenom hur klenhjärtad man än är.

Jag misstänker att det inte är något mysterium med frosserimetoden heller; metabolismpratet är bara hokus-pokus och normala människor äter helt enkelt inte nästan dubbelt så mycket de dagar de får lov att äta. Jag är dock inte svårare än att jag kan testa nya saker, och eftersom jag lyckas kombinera min hälsofreakighet med både sockerberoende och alkoholism (ni ser, jag har det inte lätt) verkade ju den här metoden vara en bra sak att testa.

Jag har inte hållit på länge (i morgon blir min femte ätardag), men så här långt är det faktiskt rätt remarkabelt. Jag mår bra, är lycklig, träningen går sagolikt (kan även vara att det äntligen går att löpträna utan att klafsa genom snö) och i största allmänhet är jag enormt nöjd.

I dag åt jag två skålar sockerfri fettfri yoghurt och ett äpple. Okej, det är inte Christian-Bale-inför-The-Machinist-nivåer men jag är inte Christian Bale och vill inte se ut som han gjorde i The Machinist, och det är hur som helst i samma härad. Dagen innan åt jag precis vad jag ville och det tänker jag göra i morgon också, vilket gör det betydligt behagligare att inte äta nåt i dag. Ta mig fan om jag inte har hittat en skum dietmetod som jag faktiskt tycker om.

Jag lär väl inte hålla på för alltid, men det är rätt beroendeframkallande. Så länge jag mår så här bra och vikten inte börjar bete sig dumt så kan jag inte se att jag slutar förrän något särskilt händer, typ en resa där jag inte vill gå omkring och låta bli att äta halva tiden.