I mitt senaste inlägg antydde jag lite lätt att det inte alltid är helt irrationellt att spela på lotterier, vilket jag tänkte använda detta inlägg till att förtydliga. För att förklara vad jag menar måste jag prata pottodds, och medan jag föreställer mig att en förkrossande majoritet av mina läsare vet vad pottodds är för något så finns det kanske ett och annat undantag. Nästa stycke förklarar därför vad pottodds är och om du vet det så kan du bekvämt hoppa över det.
Pottodds går ut på att räkna ut om en satsning är bra eller dålig. Om någon till exempel erbjuder sig att satsa tio kronor mot dina tio kronor på en slantsingling, så är pottoddsen 1:1 och chansen 50 procent, vilket gör satsningen helt neutral; i snitt tjänar man noll och förlorar noll. Om han erbjuder sig att satsa fem kronor mot dina tio så är pottoddsen sämre och du ska inte ta vadet, om han i stället erbjuder sig att satsa tjugo mot dina tio så är pottoddsen bättre och du ska definitivt ta vadet. Detta spelar stor roll i t.ex. poker där man bör ha klart för sig hur god chans man har att vinna potten så att man kan bestämma om man ska stoppa in mer pengar i den. Pottoddsen påverkar i sig inte chansen att vinna potten - den är den samma oavsett hur mycket pengar det gäller - men om man bara stoppar in pengar när man får bra pottodds snittar man positivt.
Det finns tillfällen när pottodds inte räcker till för att beräkna huruvida en satsning är bra eller dålig. En klassisk hypotetisk fråga gäller huruvida man skulle satsa allt man äger och har på en slantsingling om motståndaren satsade det tiodubbla. Många professionella pokerspelare - vana pottoddsberäknare - svarar nej. Värde kan inte mätas enbart krona för krona. Det är så pass mycket värre att bli helt utblottad än det är gött att bli elva gånger så rik, att det är bättre att inte chansa. Doyle Brunson är tydligen mer fanatisk än de flesta, för han säger att han måste ta ett sånt vad. De oddsen kommer aldrig tillbaka.
Jag faller själv inte på Doyles sida, och inte bara för att han faktiskt har en förmögenhet som blir nåt när den tiodubblas. Av samma orsak finns det under vissa omständigheter anledning att köpa lotter, trots de värdelösa pottoddsen.
Om jag till exempel köper en Trisslott i månaden eller rentav i veckan så rör det sig om så lite pengar att jag aldrig kommer att märka att jag saknar dem. Om jag däremot vinner - femtiotusen i månaden i tjugofem år, eller bara en hög miljoner - så påverkar det mitt liv i enormt mycket större utsträckning. En rimlig invändning är att om jag nu inte skulle sakna dessa tjugofem eller hundra kronor i månaden, varför stoppar jag inte in dem i en trygg investering och ser dem öka fan så mycket mer än de förmodligen gör genom att köpa lotter? Tja, vad det nu blir av sådana småsummor kommer inte påverka min pension i någon imponerande utsträckning, men återigen: den där vinsten. Den skulle ändra saker och ting.
En annan i alla fall halvvettig anledning att köpa lotter är att det man betalar för är möjligheten att fantisera. Om man har en lott, då har man i alla fall chansen till plötslig rikedom och kan småvarmt knata omkring och fundera på vad man skulle göra om det small till. Har man ingen så står man utanför det, om man inte börjar introducera upphittade lotter eller vad det nu vara månde.
Alltså, medan lottköp i grunden är en dumhetsskatt och utövas av personer som man kan vänta sig skulle betala en dumhetsskatt, så går det inte att räkna värde enbart i kronor. Tjugo miljoner kronor är mer än tjugo miljoner gånger en krona. Kontraintuitivt, men det är ju människor också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar